Monday, March 19, 2007

Exhausted

When I woke up today I had an e-mail waiting from my social studies teacher telling me no major corrections had to be made in my paper about UN and terrorism that was due to day at noon. So I did a few changes and handed it in more than an hour before deadline. 14 pages and I was totally exhausted. Not the best of times to be tired because not even two hours later I had the incredibly fun honor to have a class of teacher students at the university forced to listen to me for over two and a half hour. It was a requirement for them to be there and they was a bit negative at the beginning but at the end the questions came flowing and I had no chance to answer them all in just a few hours. But I feel rather drained now. I sat down for a minute and planned to do two lab reports to my science class (deadline tomorrow morning 9 a.m). But instead I had to do something with my hands and I feel to tired to paint so I sew curtains to the kids playroom. Very cute green fabric with spiders which made the kids force me to sing Itsy Bitsy Spider 50 times altering between English and Swedish.

Tomorrow morning I have to be up by 6.30 to write that lab reports and Wednesday I first have a vocabulary test for two hours followed by a oral presentation of my terrorism paper.

I will sleep very well this weekend!

Next week I will be out of town for a while. I will undergo some surgery on Tuesday and any prayers, thoughts and/or good vibrations will be appreciated. I am sorry for not posting as much as I want. I have had some problems with time, life and getting it all together. Today my 6-year old told me she is happy that I am not as angry as I use to be and that feels good. I have had a few rough weeks but now but I do feel better now.

8 comments:

Anonymous said...

cÄlskade!
Det låter underbart att få vara i barnens rum, sjunga och fixa häftiga gardiner. Kan riktigt känna hur barnen sög i sig den stunden. Nu kommer din sång att finnas som en musisk ton till gardinerna.
Jag är så tacksam för kvällen jag fick med de små när vi låg sida vid sida och pratade förtroligheter.

Tänk att du kommit så långt i din utbildning och med så bra resultat!!! Det får mig att beundra din kraft och uthållighet.

Annars känns det hemskt omtumlande att du/ni är så långt borta och jag står nästan inte ut med att vara ett av dina små gröna monster med rosa mage som känner sig alldeles ensam i världen och inte vet hur i all sin dar man skall bete sig för att få vara med.

Hela mitt inre vill vara med:
i tanke
i bön
i underlag för beslut
i glädje
i sorg
i vrede

Känner att jag vill finnas med hos dig när du opereras. Allt annat känns outhärdligt.
Lycka till i morgon med alla delar i ditt unga liv.
Kram Mamma

Peterson Toscano said...

I BET you are exhausted. That is HARD work. Well done though. I was thinking about you today and wondered how it went.

Great thought to do something with your hands. Just the ticket after a expenditure of emotional and physical energy like that.

I will be holding you in the Light as you go to surgery. Much love and warm thoughts.

Elliot Coale said...

Yes. I wish you luck with your surgery, as well. Hope everything's okay.

Very cute material for the curtains, by the way. ;-)

Anonymous said...

You are certainly a busy guy!

Good luck with the surgery!

Anonymous said...

Stora, varma välgångsönskningar från oss! Vi hoppas att allt går bra.

Anonymous said...

My prayers go with you, Alex, and your family.

Bill -- Gur Tus from GCN

Anonymous said...

I mitt hjärta bär du det namn du haft sedan du låg under mitt hjärta i livmoderns heliga rum.

Svårt är det att vara förälder. Lämna över sina vuxna barn till "ägaren" ändå våga komma med råd och vägledning utifrån det mått av tro och ljus man har.

Det andliga livet skulle vara smittosamt. Det skulle vara attraktivt och livs- bejakande.



Blyghet och själv upptagenhet tar sig uttryck på så sätt att när problem uppstår, ser jag det ur mitt eget intresses synvinkel.

En sorts träldom som jag ber att jag skall befrias från.

Istället för att fråga:
"Hur kommer detta att beröra mig?"

Borde jag fråga:
Vad kommer Olivias beslut att bli Alex ha för betydelse för dig Kristus och ditt rike?" och frigöras från dessa inre bojor och band.

"Gud låt min stolthet ha sin rot och grund i dig. Mina barn med sina familjer tillhör dig. Gläd dem idag, ge dem mål och mening med sina liv. Du är livets källa. Vi alla kommer till dig och dricker fritt och för intet".
Jätte mycket kärlek och styrka från oss alla!
Kram Mamma

Anonymous said...

Tack för samtalet med dig alldeles nyss på resan hem till Umeå. Du låter väldigt glad och säker på att det var det här du ville.
Var rädd om dig.
Kramar till er alla
Mamma